Tennisarmbåge, Golfarmbåge, Humoral Epikondylit

Innehållsförteckning:

Tennisarmbåge, Golfarmbåge, Humoral Epikondylit
Tennisarmbåge, Golfarmbåge, Humoral Epikondylit
Anonim

Tennisarmbåge och golfarmbåge

Tennisarmbåge (tennisarmbåge) och golfarmbåge är namn på smärtsamma klagomål i armbågens område. Orsaken är akut eller kronisk senbelastning. I de flesta fall utlöses inte symtomen av tennis utan snarare av ofta upprepade handrörelser med ensidig eller tung belastning. Dessa rörelser förekommer naturligt i sporter som tennis eller golf. Många människor utför också dessa rörelser i andra aktiviteter, som att arbeta på datorn, göra hantverk osv. När det gäller tennisarmbågen uppträder symtomen på utsidan och i golfarmbågarna på insidan av armbågen.

Tennisarmbågen drabbar cirka två procent av den vuxna befolkningen. En golfars armbåge är mycket mindre vanligt. Symtomen uppträder vanligtvis mellan 35 och 60 år och är lika vanliga hos kvinnor och män. Populära idrottare påverkas oftare än proffs. I de flesta fall kan symtomen botas genom att undvika stressiga rörelser och speciella övningar.

navigering

  • Fortsätt läsa
  • mer om ämnet
  • Råd, nedladdningar och verktyg
  • Vad är skillnaden mellan tennisarmbåge och golfarmbåge?
  • Vad är orsakerna till en tennisarmbåge eller en golfarmbåge?
  • Vilka är symtomen?
  • Hur görs diagnosen?
  • Hur behandlas en tennisarmbåge eller golfarmbåge?
  • Vilka övningar kan hjälpa till att förebygga och läka?
  • Vem kan jag fråga?
  • Hur täcks kostnaderna?

Vad är skillnaden mellan tennisarmbåge och golfarmbåge?

Handen och fingrarna rör sig av olika underarmsmuskler. Musklerna för att böja och sträcka hand och fingrar är fästa vid två utsprång på benbenet (lat. Humerus) med senor. Dessa beniga utsprång är en del av armbågsleden och kallas epicondyle (latin epicondyle). Extensormusklerna fäster vid den yttre (laterala) epikondilen. Flexormusklerna fäster vid den inre (mediala) epikondilen. Ett överbelastningssyndrom vid denna tidpunkt kallas därför också epikondylopati. Om överbelastningen kvarstår kan de drabbade senorna bli inflammerade (epikondylit).

Grafisk tennisarmbåge © bilderzwerg

I tennisarmbågen (tennisarmbågen, Latin epicondylitis humeri lateralis eller epicondylitis humeri radialis) är senorna i extensor musklerna i handen och fingrarna överbelastade eller inflammerade. I fallet med en golfares armbåge (latin epicondylitis överarmsben medi) är senor av flexor musklerna påverkas.

Vad är orsakerna till en tennisarmbåge eller en golfarmbåge?

Triggers är vanligtvis okända stammar som orsakas av ofta upprepade eller kraftiga handrörelser, såsom sträckning, böjning, vridning, hållning eller lyftning. Dessa inkluderar:

  • Sport, t.ex. tennis, rodd, kanot, badminton, squash etc.
  • Arbeta på datorn med musen ("musarm")
  • Hantverk, t.ex. målare, snickare
  • Spela musikinstrument, t.ex. piano, fiol

Vilka är symtomen?

Typiska symtom är:

  • Med tennisarmbågen: smärta på utsidan av armbågen, särskilt när du sträcker handen.
  • Golferens armbåge: smärta på insidan av armbågen, särskilt när man böjer handen.
  • Smärtan kan också utstråla till underarmen och överarmen.
  • Trycksmärta vid respektive senafästningar, ibland förknippade med härdning och svullnad.
  • Smärta vid vardagliga rörelser, som att öppna en flaska, skaka hand, lyfta eller hålla i föremål etc.

Hur görs diagnosen?

Först och främst frågar läkaren om symptomen, var smärtan uppstår och med vilka rörelser. Läkaren samlar in den medicinska historien och frågar om tidigare sjukdomar. Han eller hon utför sedan olika armundersökningar och rörelsetester på patienten. Om epicondilytis misstänks, kan läkaren vanligtvis ställa en diagnos efter den fysiska undersökningen. Resultaten av den fysiska undersökningen är sällan oklara eller något annat misstänks. I det här fallet kan ytterligare bildundersökningar vara nödvändiga för klargörande, t.ex. röntgen.

Hur behandlas en tennisarmbåge eller golfarmbåge?

Behandlingen baseras på den exakta diagnosen av irritation eller inflammation. Syftet är att läka smärtan så att patienten kan röra sig och ladda handen och armen normalt.

Undvik överdrivna rörelser: Läkaren ger patienten råd om hur de drabbade senorna kan skonas och lindras. Det hjälper till att undvika vissa rörelser, minska stress eller förbättra ergonomin på arbetsplatsen.

Fysioterapier, förstärknings- och stretchövningar: Läkaren kan ordinera fysioterapier, t.ex. manuell terapi, ultraljudsterapi, lokala kyla- eller värmeapplikationer eller speciella övningar för att stärka och sträcka underarmen och handleden. Läkaren eller sjukgymnasten kan rekommendera patienten att utföra vissa övningar självständigt. Så kallade excentriska förstärkningsövningar har visat sig vara särskilt effektiva. Extensormusklerna stärks och senorna sträcks samtidigt.

Läkemedelsbehandlingar: Ev. Antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) kan ordineras för att lindra smärta. I vissa fall, t.ex. om smärtan kvarstår, kan läkaren föreslå lokala kortisoninjektioner. Dessa har dock vanligtvis bara en tillfällig smärtlindrande effekt. Kortisoninjektioner används vanligtvis bara några gånger, eftersom de kan störa läkningsprocessen om de används ofta.

Tryckbandage: Ett speciellt tryckbandage, epicondilytis-staget, kan i vissa fall hjälpa till som en åtföljande terapi för att lindra den drabbade senan för att påskynda läkningsprocessen eller för att förhindra förnyad överbelastning. Tryckbandaget placeras på underarmen under armbågen och, beroende på läkarens rekommendation, brukar det bäras i flera veckor. Effekten av behandlingen anses inte ha undersökts tillräckligt.

Ytterligare terapier: För olika andra behandlingar är vetenskapliga bevis för effektiviteten ännu inte tillgängliga eller endast i begränsad omfattning. Dessa inkluderar injektioner med autologt blod eller botox, chockvågsterapi, laserterapi eller akupunktur.

Kirurgi: Mer än 90 procent av epikondylitfall kan behandlas utan operation. I mycket allvarliga, kroniska fall där andra behandlingar inte ger någon förbättring även efter flera månader kan läkaren föreslå en operation.

Vilka övningar kan hjälpa till att förebygga och läka?

Vissa stretch- och förstärkningsövningar kan hjälpa smärtan att försvinna snabbare. Och de hjälper till att undvika återkommande klagomål. Förutom de två övningarna som beskrivs nedan kan läkaren eller sjukgymnasten visa dig andra övningar för självständig träning i vardagen.

  • Exempel på träning för excentrisk träning av underarmens extensormuskler: Placera den drabbade armen på ett bord, handen hänger ner över kanten på bordet (handens baksida pekar mot). Du håller en vikt i handen, t.ex. en lätt hantel eller en vattenflaska. Eller de sträcker ett träningsband (t.ex. Thera-band) över handens baksida. Flytta handen långsamt upp och ner cirka 10 till 15 gånger. Efter en kort paus kan du göra ett eller två pass till, helst tre gånger om dagen.
  • Exempel på träning för att sträcka underarmens extensormuskler: Håll den drabbade armen rakt framåt med handens baksida uppåt. Låt handen hänga löst, fingrarna pekar nedåt. Med den andra handen, ta tag i handen på den drabbade armen (tummen griper handflatan) och dra den mot kroppen. Håll sträckan i cirka 30 sekunder. Efter en paus på cirka 30 sekunder, upprepa sträckan två gånger till. Gör sträckorna ungefär två gånger om dagen.

Obs! Du hittar en beskrivning av förstärknings- och stretchövningar med korta videor på www.gesundheitsinformation.de.

Vem kan jag fråga?

Om du misstänker epikondylit (tennisarmbåge, golfarmbåge) kan du kontakta följande kontor:

  • Allmänläkare
  • Specialist inom ortopedi och traumatologi
  • Specialist inom ortopedi och ortopedisk kirurgi
  • Specialist inom fysisk medicin
  • Arbetsläkare

En övernattning är nödvändig för kirurgisk behandling.

Den sjukgymnastik eller motionsbehandling kan utföras av en läkare som fastställts av sjukgymnaster / fysiska terapeuter eller yrkes terapeuter / arbetsterapeuter.

Hur täcks kostnaderna?

E-kortet är din personliga nyckel till fördelarna med den lagstadgade sjukförsäkringen. Alla nödvändiga och lämpliga diagnostiska och terapeutiska åtgärder tas över av din ansvariga socialförsäkringsbyrå. Avdragsgilla eller bidrag till kostnader kan gälla för vissa tjänster. Du kan få detaljerad information från din socialförsäkringsbyrå. Mer information finns också på:

  • Rätt till behandling
  • Besök hos läkaren: kostnader och självrisker
  • Vad kostar sjukhusvistelsen
  • Receptavgift: Så här täcks läkemedelskostnader
  • Medicinska hjälpmedel och hjälpmedel
  • Hälsoyrken A-Ö

samt online-guiden för återbetalning av socialförsäkringskostnader.