Narkolepsi

Innehållsförteckning:

Narkolepsi
Narkolepsi

Video: Narkolepsi

Video: Narkolepsi
Video: Gündüz aşırı uykululuk hali (narkolepsi) neden kaynaklanır? 2024, Mars
Anonim

Narkolepsi

Narkolepsi stör sömnväckningscykeln. Det kännetecknas bland annat av sömnighet på dagtid trots tillräcklig sömntid på natten och "sömnattacker". Den plötsliga sömnigheten kan vanligtvis inte motstås. Dessutom, i klassisk typ I-narkolepsi, är kataplexier (skrattslag) bland tecknen. Detta leder till en plötslig förlust av muskelspänningar. Narkolepsi är kronisk…

navigering

  • Fortsätt läsa
  • mer om ämnet
  • Råd, nedladdningar och verktyg
  • Symtom
  • diagnos
  • terapi
  • Vem kan jag fråga?

Symtom

Symtomen på narkolepsi varierar. Vissa symtom är karakteristiska för denna störning. De kan finnas i olika grader. Bland annat visas följande:

  • Sömnighet på dagen och sömnavsnitt dagtid. Dåsighet uppträder under dagen trots tillräcklig nattsömn och i en mängd olika situationer, med olika frekvens och intensitet. Berörda människor märker den närmande sömnattacken, men kan inte avvärja den och somna.
  • Cataplexies. Dessa muskelspänningsförluster uppträder plötsligt och på båda sidor. De påverkar till exempel benen eller knämusklerna och kan leda till fall. Ibland påverkas bara hållningsmusklerna. De utlöses av starka känslor som glädje eller ilska. Cataplexies kan pågå olika tid. De drabbade är medvetna under denna tid. Narkolepsi kan ske utan kataplexi (narkolepsi typ II).
  • Sömnförlamning. När du vaknar kan dina muskler vara tillfälligt förlamade (med undantag för ögonmusklerna).
  • Hypnagogiska hallucinationer. Detta leder till intensiva - ibland negativa - hallucinationer när du somnar.
  • Automatiskt beteende. Aktiviteter utförs delvis automatiskt under nickningen, t.ex. skrivning, stickning.
  • Stört sömn på natten. Det finns avbrott i sömnen på natten och vakna tider.

Dessutom kan narkolepsi orsaka andra sömnstörningar, såsom periodiska benrörelser eller en störande händelse under sömnen (parasomnias). Narkolepsi leder till koncentrationsstörningar, depression och ökad irritabilitet samt fysiska symtom som huvudvärk. Vardagslivet, jobbet och livskvaliteten begränsas ofta avsevärt och kännetecknas bland annat av misstolkningar av symtomen i miljön.

Bland annat attackerar kroppen det centrala nervsystemet (autoimmuna processer, som vid klassiska autoimmuna sjukdomar). På grundval av en ärftlig disposition (HLA DQB602 - genetiska egenskaper hos vita blodkroppar), efter en infektion (influensa eller kärlkramp), så kallade "hypokretinceller" av sömnväckningsreglering i hypotalamus (region i diencephalon) självförstörelse. Som ett resultat av denna cellförlust destabiliseras sömnväckningsregleringen och ovanstående symtom uppträder. I sällsynta fall inträffar så kallad sekundär narkolepsi på grund av skador på områden i hjärnan (t.ex. på grund av cirkulationsstörningar, tumör).

diagnos

Bland annat utförs följande:

  • detaljerad anamnes (inklusive symtom, sömndagbok),
  • fysiska och neurologiska undersökningar,
  • sömnmedicinska undersökningar (polysomnografi, multipel sömnstörningstest),
  • Laboratorietester (mätning av hypokretinkoncentrationen i ryggvätskan),
  • Bildundersökningar av huvudet / hjärnan (t.ex. om en annan underliggande sjukdom misstänks, t.ex. MR, CT).

terapi

Terapin är anpassad till de drabbade individuella situationer och utförs bland annat av:

  • Information / utbildning om narkolepsi,
  • Dagstrukturering, individuellt anpassade sömnfaser under dagen,
  • Beteendemått (t.ex. undvikande av alkohol, åtgärder för att förbättra sömnen eller sömnkvaliteten),
  • Läkemedel som främjar varningsbudskap och minskar kataplexi,
  • psykosocialt stöd, stöd i vardagen med narkolepsi,
  • eventuellt behandling av andra sömnstörningar och sjukdomar.

Vem kan jag fråga?

Kontaktpersoner inkluderar:

  • Familjeläkare
  • Läkare som är specialiserade på sömnmedicin

Vanligtvis är läkare från olika discipliner och / eller andra experter involverade, t.ex. neurologer, psykoterapeuter. Diagnos och terapi sker också i specialiserade centra, t.ex. i sömnlaboratoriet på en sjukhusavdelning. Du hittar sömnlaboratorier på webbplatsen för ÖGSM (Austrian Society for Sleep Medicine and Sleep Research).