Plötslig Hörselnedsättning - Symptom, Diagnos & Co

Innehållsförteckning:

Plötslig Hörselnedsättning - Symptom, Diagnos & Co
Plötslig Hörselnedsättning - Symptom, Diagnos & Co

Video: Plötslig Hörselnedsättning - Symptom, Diagnos & Co

Video: Plötslig Hörselnedsättning - Symptom, Diagnos & Co
Video: Mirijams ovanliga diagnos skapade rundgång i vården - Malou Efter tio (TV4) 2024, Mars
Anonim

Plötslig hörselnedsättning

En plötslig hörselnedsättning är vanligtvis ensidig, plötslig uppkomst av hörselnedsättning eller till och med dövhet, utan någon uppenbar orsak. En plötslig hörselnedsättning åtföljs nästan alltid av en obehaglig ringning i öronen och ibland yrsel. Mindre, tillfällig hörselnedsättning är relativt vanligt. Allvarlig hörselnedsättning med permanent skada uppstår sällan - ungefär en av 3000 personer årligen. Plötslig hörselnedsättning förekommer sällan i barndomen och tonåren. Sjukdomens topp är cirka 50 år. Lite är känt om de mekanismer genom vilka det utvecklas…

navigering

  • Fortsätt läsa
  • mer om ämnet
  • Råd, nedladdningar och verktyg
  • Vad är orsakerna till plötslig hörselnedsättning?
  • Vilka är symtomen?
  • Hur görs diagnosen?
  • Hur behandlas hörselnedsättning?
  • Vem kan jag fråga?
  • Hur täcks kostnaderna?

Vad är orsakerna till plötslig hörselnedsättning?

Möjliga utlösare är virusinfektioner (t.ex. påssjuka eller influensa), cirkulationsstörningar i innerörat (t.ex. till följd av trombos, emboli eller vaskulära spasmer), autoimmuna processer såväl som metaboliska störningar och förmodligen också stress. Detta kan skada hörselcellerna ("hårceller") i innerörat.

  • I händelse av en "liten" plötslig hörselnedsättning återhämtar sig dessa celler och hörselförmågan återgår till normal efter en viss tid.
  • I händelse av en "allvarlig" plötslig hörselnedsättning kan en del av hörselcellerna dö. Eftersom dessa inte kan bytas ut förblir hörselnedsättning inom det drabbade frekvensområdet.

Vilka är symtomen?

Den plötsliga hörselnedsättningen uppträder vanligtvis på ena sidan, endast i undantagsfall på båda sidor. Under de första timmarna är det vanligtvis en stark ringning i öronen (tinnitus) eller en känsla av tryck i förgrunden. Hörselnedsättningen kan variera i svårighetsgrad. Det kan vara partiellt och bara påverka vissa frekvenser eller så kan det vara absolut - då är det drabbade örat dövt.

Ibland åtföljs den plötsliga hörselnedsättningen av andra symtom, såsom yrsel, en hårig känsla runt hörsäcken eller förändrad hörsel, såsom dubbel hörsel, överkänslighet eller snedvridning.

De flesta mindre hörselnedsättningar kommer att lösa sig själva inom några timmar eller dagar. Allvarlig hörselnedsättning kan permanent försämra hörseln. Dessutom kan de få obehagliga konsekvenser, allt från försämrad livskvalitet till psykologiska störningar som ångestsyndrom.

Hur görs diagnosen?

Förutom en detaljerad anamnes och en undersökning av området för öron, näsa och hals kan blodtrycksmätning, öronmikroskopi, hörselprov (stämgaffel, ton-audiogram), tympanometri och ytterligare diagnostiska metoder vara nödvändiga.

Hur behandlas hörselnedsättning?

Eftersom orsakerna till plötslig hörselnedsättning i stor utsträckning är oklara kan ingen kausal behandling utföras. Vissa behandlingar kan förbättra situationen, men i enskilda fall kan de också vara ineffektiva. Chanserna för återhämtning är relativt goda i följande situationer:

  • Behandlingen börjar inom fyra till fem dagar.
  • Den plötsliga hörselnedsättningen är inte allvarlig.
  • Förbättringar kan redan ses under de första dagarna.

Inte varje plötslig hörselnedsättning kräver omedelbar behandling. De drabbade bör ändå rådfråga en ENT-läkare så tidigt som möjligt. I samråd med honom / henne kan du ofta vänta några dagar på mindre hörselnedsättningar för att se om symtomen avtar av sig själva. Detta är fallet i cirka 80 procent. Tidig behandling rekommenderas dock för svår hörselnedsättning, tidigare skadade öron och ihållande yrsel. Plötslig hörselnedsättningsterapi utförs på öppenvård eller öppenvård, beroende på det enskilda fallet. Följande åtgärder kan användas:

  • Kortison: mot inflammatoriska reaktioner,
  • "Blodförtunnande" läkemedel (som en infusion eller i tablettform, t.ex. betahistidin) för att förbättra blodcirkulationen och syretillförseln i innerörat,
  • möjligen antivirala ämnen,
  • Vila och lindring från stress.

Vad kan jag göra själv?

Följande åtgärder är användbara både vid plötslig hörselnedsättning och för förebyggande:

  • Unna dig vila och avkoppling.
  • Undvik stress och buller.

Vem kan jag fråga?

Om du plötsligt hörselnedsättning kan du kontakta följande kontor:

  • Allmänläkare,
  • ÖNH-läkare.

Hur täcks kostnaderna?

Alla nödvändiga och lämpliga behandlingar täcks av sjukförsäkringsföretagen. I grund och botten kommer din läkare eller polikliniken att avveckla konton direkt med din sjukförsäkringsleverantör. Hos vissa sjukförsäkringsleverantörer kan du dock behöva betala en självrisk (BVAEB, SVS, SVS, BVAEB).

Du kan dock också använda en läkare som du väljer (dvs. läkare utan sjukförsäkringsavtal) eller en privat poliklinik. Mer information finns i Kostnader och självrisker.

När sjukhusvistelse krävs

Om sjukhusvistelse krävs kommer sjukhuskostnaderna att faktureras. Patienten måste betala ett dagligt bidrag till kostnaderna. Ytterligare läkemedelsbehandling hemma sker på recept från allmänläkare eller specialist.

Du hittar mer information under Vad kostar sjukhusvistelsen?

Rekommenderas: