Ascites - Ascites

Innehållsförteckning:

Ascites - Ascites
Ascites - Ascites

Video: Ascites - Ascites

Video: Ascites - Ascites
Video: What is ascites? 2024, Mars
Anonim

Ascites

Ascites (allmänt känd som ascites) är en patologisk ansamling av vätska i buken. Människokroppen består till stor del av vätska i cellerna och utanför cellerna (intra- och extracellular). Denna fördelning av vätskan hålls i jämvikt av ett komplext system. Om jämvikten störs bland annat av patologiska processer, ackumuleras vätska i vävnaden - i fallet med ascites i buken. Vanligtvis finns det lite eller ingen vätska där.

Ascites kan utvecklas i många olika sjukdomar. Exempel är levercirros, nedsatt njurfunktion eller höger hjärtsvikt. En patologisk förändring i bukhinnan, t.ex. orsakad av infektioner eller cancer, leder också till detta.

navigering

  • Fortsätt läsa
  • mer om ämnet
  • Råd, nedladdningar och verktyg
  • Vad är orsakerna till ascites?
  • Vilka är symtomen?
  • Hur görs diagnosen?
  • Hur behandlas ascites?
  • Vem kan jag fråga?
  • Hur ersätts kostnaderna?

Vad är orsakerna till ascites?

I vissa sjukdomar orsakas vätskeansamlingen av brist på protein och den resulterande ökade penetrationen i blodkärlen (t.ex. leversjukdom eller proteinundernäring) eller vätskeretention (t.ex. hjärtsvikt). Dessutom leder störningar i lymfsystemet till ascites. Njurarna spelar en viktig roll i kroppens vätskebalans. Som ett resultat av njursjukdomar eller skador kan vätska ansamlas i kroppen.

En ascites uppträder, till exempel:

  • Levercirros,
  • Hjärtsvikt,
  • Peritonit (inflammation i bukhinnan): t.ex. vid tuberkulos eller andra bakterieinfektioner,
  • Alkoholhepatit,
  • Budd-Chiari syndrom (onormal dränering av blod från levervenerna)
  • sinusoidalt obstruktionssyndrom (ocklusioner av de minsta blodkärlen - sinusoider och vener - i levern),
  • Cancersjukdomar: t.ex. peritoneummetastaser (peritonealmetastaser), levercancer,
  • nefrotiskt syndrom (överdriven proteinutsöndring i urinen på grund av njursjukdom),
  • Undernäring (brist på protein),
  • Pankreatit (inflammation i bukspottkörteln) och många andra sjukdomar.

Vilka är symtomen?

Symtom inkluderar:

  • Öka midjestorleken. En mycket stark utvidgning kallas i allmänhet en "trumma" - synlig i en utsträckt mage och spänd hud;
  • Ökning av kroppsvikt
  • eventuellt svår andning
  • eventuellt buksmärta med uttalade ascites;
  • bråck kan också förekomma.

Hur görs diagnosen?

Under diagnosen registreras sjukdomshistoria och klagomål. Till exempel är sjukdomar och livsstil väsentliga. Ascites förekommer särskilt hos personer som redan lider av en (allvarlig) sjukdom. Ofta är detta redan känt.

Dessutom utförs följande:

  • Fysisk undersökning inklusive ultraljud,
  • Laboratorietester (t.ex. levervärden, njurfunktion, etc.),
  • Asciterar punktering (avlägsnande av vätska) och undersökning av proverna i laboratoriet.

Beroende på den underliggande sjukdomen kan ytterligare undersökningar också vara nödvändiga.

Hur behandlas ascites?

Ascites behandlas med en eller flera av följande åtgärder, beroende på orsaken:

  • Kostförändring: t.ex. minska salt i kosten eller proteinrik diet
  • Begränsning av mängden drickande
  • Vattenmedicin (diuretika)
  • sängstöd

Behandling av den underliggande sjukdomen är också nödvändig för terapi.

En intervention kan eventuellt också genomföras. Vätska kan avlägsnas från buken genom en punktering med en ihålig nål. Skapandet av en peritoneovenous shunt (PVS) är också ett alternativ i ett mycket avancerat skede. Detta skapar en koppling mellan buken och överlägsen vena cava (superior vena cava). Detta gör att vätska från buken kan återföras till blodsystemet.

Vem kan jag fråga?

Beroende på orsaken är läkare från olika discipliner och specialiseringar involverade i diagnos- och terapiprocessen, t.ex. för allmänmedicin, särskilt inom primärvården, internmedicin (gastroenterologi och hepatologi, kardiologi, onkologi, smittsam medicin), intensivvårdsmedicin.

I allmänhet, om du har symtom som svår andfåddhet, ökad andning, snabbare andning, plötslig smärta i bröstområdet, svår smärta, rädsla och blåaktig missfärgning av läppar / hud eller medvetslöshet etc., bör ambulansen eller det europeiska nödnumret kontaktas omedelbart (nödnummer 144 eller 112)!

Hur ersätts kostnaderna?

Alla nödvändiga och lämpliga diagnostiska och terapeutiska åtgärder tas över av sjukförsäkringsföretagen. Du hittar mer information under Vad kostar en sjukhusvistelse? Din bosatta läkare eller poliklinik kommer i allmänhet att avveckla konton direkt med din sjukförsäkringsleverantör. Hos vissa sjukförsäkringsleverantörer kan du dock behöva betala en självrisk (behandlingsavgift) (BVAEB, SVS, SVS, BVAEB). Du kan dock också använda en läkare du väljer (dvs. läkare utan sjukförsäkringsavtal). För mer information, se Vad kostar en sjukhusvistelse, ett läkarbesök: Kostnader och självrisker.

För vissa icke-läkemedelsbehandlingar (t.ex. sjukgymnastik) - i vissa fall endast när en viss nivå har uppnåtts - kan godkännande från sjukförsäkringsgivaren krävas.

För vissa tjänster (t.ex. medicinska hjälpmedel och medicinska hjälpmedel) - beroende på vårdgivare - tillhandahålls patientbetalningar. De flesta vårdförsäkringsgivare tillhandahåller tillstånd, ibland beroende på vilken typ av medicinsk hjälp. Receptavgiften måste betalas för medicin på recept. För information om respektive bestämmelser, vänligen kontakta din sjukförsäkringsleverantör, som du exempelvis hittar på socialförsäkringswebbplatsen.